HISTORIENS VINGSLAG....Red. Arne Johansson Kerstin Åhström |
Jul i Qväcklingen på 1930-talet (Tack till Bror Gradin, Klärke, som lånade ut jul och nyårskorten.) |
Yngve Eriksson, Kväcklingen, berättade och Arne Johansson antecknade. Röda lingon
Bakning Det
hårda tunnbrödet bestod av vatten, mjölk, salt och kornmjöl. Numer
tillsätts ofta margarin och socker. Det gräddade tunnbrödet lades upp på
sinnrikt upphängda hyllor i taket i härbrena för att förhindra
"objudna gäster" att ta för sig. Till jul skulle det givetvis
finnas småkakor, åtminstone 7 sorter. Den sk Qväcklingbakelsen –
smörbakelse i form av en kam – var omåttligt populär. Grisslakt I
december, när kylan kommit, slaktades grisen och eventuellt lamm och kalv.
I byarna fanns ofta en byslaktare som gick till de olika gårdarna. Grisen
sköts i pannan med ett kulgevär tex Remington, medan lamm och kalv slogs i
pannan med baksidan av yxan. Grisen stacks i halsen och blodet vispades och
togs tillvara i glasflaskor. Senare tillreddes blodbröd, blodpalt och
blodplättar. Slakten skedde utomhus och grisen skållades med hetvatten i
slaktarens medhavda kar för att bli fri svinborsten. Efter en viss tids
hängning i tvättstugan styckades köttet av gårdsfolket själva. Första advent
Julafton Julgranen
kläddes på julaftons eftermiddag i första hand av barnen. Julstjärnan i
toppen och dekorerad med girlanger, kulor, smällkarameller och levande
juleljus. Efter
måltiden blev det äpplen och knäck. Man såg verkligen fram emot
julmiddagen som var julens höjdpunkt, Efter maten som tog flera timmar
delades julklapparna ut. Jultomte var inte så vanligt. De flesta paketen
var mjuka och innehöll kläder av diverse slag. Hårda klappar köptes hos
Nicke Nilssons affär i Liden (1 mil dit) och märkligt nog inte i Holm som
låg 4 km närmare. En gång var det en trähäst med tramphjul i julklappen
och den har stannat kvar i minnet ännu till denna dag. Julotta På juldagsmorgonen bar det ofta av med häst och släde den 1 mil långa vägen till julottan i Liden. Hästarna ställdes i farstallar i närheten av kyrkan. Hemfärden blev ofta till hästkapplöpning. Senare på 1930-talet blev bilen vanligare och en del av charmen med färden försvann. Juldagen var starkt religiös präglad och man fick inte gå bort och hälsa på under denna dag.
JulBasar På annandagen bar det av med taxi (på 1940-talet) till Viljansborg i Sillre på JulBasar. Förutom dans fanns tombola, prickskytte, pilkastning, kaffeservering mm. Kyrkoherde Hoflin hade redan på 1930-talet kallat Viljansborg för Vildarnas Borg, så Basar var kanske ett häftigare kalas än vad namnet skvallrade om. Basarer ordnades även iBoda, Anundgård mfl. Byar. Nyårsafton var också en danskväll. Fyrverkerier fanns inte att köpa utan man sköt ibland med dynamit för att fira in det nya året. Pjäxdanser anordnades till Tjugonda Knut. Det var verkligen pjäxor som gällde. Ofta åkte man skidor eller spark till logelokalen. Det var bäst att passa på att roa sig för snart tog de tröstlösa Oxveckorna vid och ännu en jul hade gått till ända. |