När
man kommer till Gimåfors slås ,man direkt utav lugnet och skönheten
alldeles vid sjön.
Frisk
natur och hög luft tycker man skulle vara nog för att människor skulle
vallfärda, men tyvärr som på många andra glesbygdsorter, kämpar man mot
avfolkning och serviceindragningar. För fem år sedan när Barbro Mårtens
och hennes man Bernt Westman flyttade hit, lade man precis ned affären.
Men
det avskräckte varken dem
eller de andra som engagerade sig när tankarna om att ta tag i Gimåfors började
växa fram. Iordningställandet utav själva projekthuset var ett
sam-projekt med de tre gränskommunerna Bräcke, Ånge och Sundsvall. Förutom
160 dagsverken ( fördelat på 4 snickare och 4 målare) fick man bygdemedel
och begagnad inventarie och inredning och Gimåns Projekthus var klart för
invigning den 10/2 1999.
I
det nyrenoverade projekthuset har även ett ”personvård-rum” iordningställts
där invånarna i närområdet kan få hår-och fotvård och massage.
Dessutom
har man fått pengar till en grovtvättmaskin så att de närboende ska
kunna sina mattor och annan grovtvätt. Det finns också tillgång till
kopieringsapparat och fax och datorer med internetuppkoppling, allt för en
ringa slant att nyttja vid behov.
På
önskelistan står också bl a ett bemannat ”demokrati-kontor” för de
tre kommunernas ytterområden och det kontoret skulle fungera som
remissinstans i alla frågor som rör glesbygden.
Vi
besökte Projekthuset då Agenda-21 rådet inom Sundsvalls kommun hade möte,
och deltagarna som kom bl a från
Stöde
och Sundsvall (och Liden förstås) fick berätta lite om vad som var på gång
inom respektive område. Att få träffas och utbyta erfarenheter är nog A
och O när man skall få till ett utvecklingsarbete, viktigt både i
glesbygd och tätort.
Att
sedan få ta del av Göran Lovikens berättelse om hur allt började gav nog
flera tänkvärda ”presenter” att ta med sig hem till den egna
utvecklingsgruppen. Görans fru Margareta berättade om den speciella
programgrupp som ansvarar för de olika arrangemangen som mestadels hålls i
bygdegården vägg i vägg. De ger dessutom ut ett lokalt programblad kallat
”Gränslöst Gimåforsnytt”.
På väg hem till Liden , åkte vi
över
Anundgård och vid Holmhallen tog vi kort på den välskötta och prydliga källsortetringsstationen
som Ulf Andersson, närmaste grannen fixat till.
En
eloge till honom, tänk om alla källsorteringsplatser såg ut på det
viset, då skulle nog fler tycka att det lönade sig att källsortera. Och då
går tankarna direkt till den ”sop-stationen” som finns vid
vandrarhemmet i Liden. Men nu finns det planer för den också, så det ska
nog bli bra tillslut. Som avslutning på vår reportageresa blev det i alla
fall en bild över älven – pulsådern som ger Liden dess speciella prägel.
Och visst bor vi på en av världens vackraste platser!
Anm)
Sundsvalls Agenda-21 råd
